Idag för exakt 14 månader sedan gick jag och kattpappan förväntansfulla iväg på vårt första besök till fertilitetskliniken. Vi hoppades nog att bara vi kom dit skulle det lösa sig ganska snabbt.
Idag var jag tillbaka för sista gången, fortfarande lika långt från ett barn som då för fjorton månader sen. Nu tillhör jag Huddinge fertilitetsenhet istället och siktet är inställt på IVF. Jag grät hela vägen hem, varför vet jag inte riktigt. Men det är nog för att det är jobbigt att se tiden ticka på.
Resultatet från besöket var visserligen lovande. Mina sköldkörtelvärden var precis som de ska, medicinen har gett effekt. Båda äggen har dessutom utvecklat sig, de ena var precis på väg att lossna och de andra ska få en extra skjuts av sprutan jag tar om någon timme.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hoppas det går bra med allting nu! Tummarna är påkopplade (fast det är de nästan jämt).
Stor kram!!
Va skönt att värdena stabiliserat sig och att äggen ser fina ut. Jag håller tummarna, så klart!
Skicka en kommentar