Helt plötsligt har vi fått för oss att vi kanske ska köpa hus.
Vi bor i en yttepytteliten bostadsrätt i en attraktiv del av Stockholms innerstad. Att byta den mot ett hus i en förort skulle vi nästan tjäna på. Skillnaden är ju förstås att driftkostnaderna för ett hus är mycket högre än hyran vi betalar nu.
Jag har varit så emot att flytta eftersom vi skulle få fler rum än två. Och arbetsrummet/gästrummet/skräprummet skulle vara så tydligt i väntan på att bli barnrum. Och eftersom jag springer så mycket hos läkare är det skönt att ha nära till allt. Det är inte heller helt fel att restiden till universitetet är så kort härifrån.
Men å andra sidan känns det rätt knäppt att bo här eftersom vi nästan aldrig går ut på krogen eller utnyttjar någon av de andra fördelarna med att vara innerstadsbo.
Men det är inte lätt att titta på hus, de flesta är så otroligt fula med tapeter och skåp från 70-talet. Man skulle förmodligen bli tvungen att riva ut alla golv och hela kök och badrumsinredningen. Då känns det bättre att titta på lägenheter i närförorter, där kan man hitta topprenoverat som är hur snyggt som helst. Fast jag antar att det är billigare att köpa renoveringsbehov och fixa själv.
Och nu när jag sitter här och skriver så tittade jag snabbt in på DN bostad och såg att en lägenhet i min gamla förort är till salu. Det visade sig vara den gamla damen i lägenheten bredvid som nu säljer. Antingen har hon dött eller så har hon flyttat till något tympligare. Men det skulle nog kännas rätt dumt att flytta tillbaka till sitt gamla hus och flytta in i lägenheten bredvid?
söndag, april 09, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar