Jag är del i ett tjejgäng. Vi har känt varandra och umgåtts i ungefär tjugo år, så det är inga nya bekantskaper direkt.
Nu har en av tjejerna skickat ut ett mail och frågat om vi andra har lust att komma förbi och äta middag någon kväll. En helt normal och trevlig tilldragelse.
Problemet är bara att en av tjejerna är gravid, hon ska ha sitt barn några veckor efter det att mitt skulle ha kommit om det inte dött.
Jag har med mer eller mindre smidiga ursäkter lyckats undvika att träffa henne ända sedan mitt missfall.
Men jag kan ju inte hålla på så här i all evighet, jag måste acceptera att hon är gravid och att jag inte är det.
Alla tjejer vet att vi försöker, och att jag är väldigt ledsen över att det inte lyckas. Däremot är det bara en av dem som vet att jag varit gravid och fått missfall, och det är inte hon som är gravid själv.
Jag känner att enda möjligheten för mig att umgås är att ingen låtsas om den gravidas mage, och att ingen pratar om barnvagnar, barnledighet, foglossning och allt annat som har med graviditeter att göra.
Men det kommer ju att bli en hemskt konstigt krystad tillställning om jag ber om något sådant. Kan man ens i förväg diktera vad samtalen under kvällen ska handla om? Och hur gör man det i så fall?
Vad ska jag göra?
söndag, april 02, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Förstår ditt dilemma till 100%. Jag måste nog tyvärr säga att jag inte hade gått på den middagen. Jag tycker inte att man behöver utsätta sig för psykisk stress i onödan. Vissa tycker säkert att det är fegt eller så men det hjälps inte. Jag hade stannat hemma - tyvärr...
Samtalen kan man ju inte diktera. Dessutom känner man av om vännerna sitter och "håller igen" för ens egen skull och det blir konstigt krystat då.
Om du har en bra dag och känner att du orkar gå, så gå. Om inte, skyll på huvudvärk eller vad som helst och stanna hemma. Utsätt dig inte i onödan om du känner att det inte går.
Så hade jag gjort iallafall :-)
Kram Anna
Jag håller med Anna och Erica.
Jag har ett liknande dilemma, minus missfall. Kompisen som fått två barn under tiden som vi inte fått nåt.
Jag skrev ett brev och förklarade varför jag inte orkade träffa henne men att jag gärna pratade i telefon. Det verkar hon ha uppskattat, hon har ringt ett par gånger (men jag har inte varit hemma).
Om du orkar, berätta varför du tycker det är jobbigt. Om inte, låt bli att gå dit.
De ska inte behöva ta hänsyn till dig så mycket att de inte pratar om den gravida tjejen, men du ska inte behöva ta hänsyn till dem så mycket så att du utsätter dig för något så jobbigt om du inte orkar.
Kram!
Instämmer helt!
Lyssna på vad DU vill och orkar.
det låter jätte tufft. Om jag ska prata utifrån mig själv, enbart. Så hade jag nog gjort så att jag hade bestämt träff med den tjejen som var gravid och att vi bara träffades vi två och sen berättat hur det ligger till och hur jag kände och tänkte. Sen kanske lite senare om jag kände mig redo träffat alla i grupp.
Men det där är ju så individuellt, du måste känna efter vad som känns rätt för dig.
Hej Kattmamman!
Jag förstår ditt dilemma. Jag tycker att du kan säga till värdinnan att du helt enkelt inte orkar, att påfrestningen blir för stor just nu och att du litar på att hon berättar för resten av gänget på ett schysst vis.
Det är ju inte det att du missunnar dina väninnor att bli gravida, det är ju det att du så väldigt gärna vill själv.
Jag har själv haft många (4) mf och det har varit särskilt svårt att träffa dem som ska ha eller har fått ungefär när jag skulle. Urk. Ibland har man tom hunnit prata ihop sig om hur mysigt det ska bli att gå där med barnvagnarna... Urk igen.
Stor kram från Sanna
Ett stort tack för alla svar.
Ni är alla samstämmiga i att jag inte ska gå dit om det känns det minsta fel. Och jag är så glad att det finns de som förstår!
Kramar till er alla!
Skicka en kommentar