Se fram emot?

Den enda gången på dygnet jag mår riktigt bra är när jag är och tränar. Jag har varit duktig och kört ett pass varje dag nu sedan jag kom igång.

Idag var det Pilates som visade sig vara ett jättebra pass. Fast som avslutning var det lite avslappning och instruktören bad oss tänka på något vi såg fram emot... och där tog det stopp. Jag kunde inte komma på en enda sak. Allt känns bara som en grötig sörja och inget är roligt.

Det enda jag vill är att få barn... men det känns lika konstruktivt att se fram emot det som att se fram emot att vinna miljoner på travet (som jag aldrig har spelat på)