Könummerapparaten är trasig.

I mitt huvud finns det en kö. I den kön står alla som vill ha barn. Först visste jag inte ens om kön, och jag stod allra sist i den. Efter ett tag insåg jag att kön fanns, och att den inte var ett dugg rättvis. En massa personer trängde sig före, men jag stod fortfarande väldigt långt bak i kön och var mest upprörd å andras vägnar, de som väntat så länge.
Nu är jag nästan först i kön. Ingen av de jag känner IRL har någonsin stått före mig och nästan alla nätvänner har lyckats på ena eller andra sättet.

Det är jobbigt att ha den här tydliga kön, för vad spelar några månader hit eller dit för roll? Och inte blir jag lättare gravid för att någon annan inte blir det?

Jag undrar när/om det någonsin bli min tur? Och hur jag ska överleva fram till dess?