Ursäkta mitt utbrott igår.
Den här bloggen skapades som sagt inte för att läsas av en massa människor. Jag gjorde den främst för mig själv, och sedan för ett fåtal redan invigda kämpande medsystrar.
Jag är väldigt sårbar när jag skriver här, och när mina känslor ifrågasätts/missförstås tar jag illa vid mig.
Jag argumenterar gärna för mina åsikter, men mina känslor kan jag inte göra så mycket åt.
Jag hade mer än gärna kunnat glädjas helt åt andras graviditeter, känna medkänsla med dem som misslyckas på första försöket, trösta vänner som inte kan gå ut på krogen längre eftersom barnen måste ha middag o.s.v.
Men jag klarar inte av att göra det! Och det är just därför jag har den här bloggen, för att här och ingen annanstans skriva om sådana saker.
Jag skriver inte på forum där man beklagar sig över sådant jag tycker är skitsaker, jag säger inte åt mina vänner att de ska vara tysta, och jag går inte fram till främlingar på stan och är oförskämd.
Men här i bloggen kan jag vräka ur mig dumma saker.
Jag ska försöka ha kvar bloggen i nuvarande skick, om någon enda kämpande slipper en solskenshistoria eller slipper höra att det hjälper att slappna av tack vare den här bloggen skulle det vara fantastiskt. Och för min egen del tänker jag helt fräckt ignorera kommentarer jag inte vill ha. Så får vi se hur det går.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Bloggen är ju faktiskt en dagbok och var annars kan man tillåta sig att uttrycka känslor om inte där? Jag skulle också bli ledsen om det jag skrev blev dissat, för kommer ju rakt från hjärtat.
Vräk ur dig bara vännen!
Det är därför jag fortsätter att läsa din blogg. Du är den du är och du har kvar din ryggsäck. Jag vet att jag har skrivit det förr. Du är bra för mig. Det är så skönt för mig (och många andra) att läsa att man inte är ensam om sina - ibland ganska hemska - tankar och känslor. Jag vill att du fortsätter skriva som du känner. Om inte bara för din egen skull så även för min. Stor kram.
Jag tycker absolut inte att du ska ändra på din blogg!
Det är din blogg och du får skriva vad du vill, dessutom kan du ju alltid välja att radera svar du inte gillar =)
Jag blir precis som du väldigt sårad när jag blir påhoppad i min blogg just eftersom det är min blogg och mina känslor. Vart ska man annars kunna skriva om vad man tycker och tänker?
Skicka en kommentar