Idag har jag inte så ont i munnen längre, utan smärtan har flyttat sig uppåt till kindkotan (det där stället där man ska lägga på rouge)
Det känns inte helt stabilt, men jag har varit med om det förut, en infektion som vandrar.
Turligt nog har jag en farbror som är tandläkare så blir det akut kan jag få tag på honom när som helst på dygnet, jag behöver inte oroa mig för att hinna till någon mottagnings konstiga öppettider. Så jag vågar avvakta lite till. Ännu gör det inte jätteont nämligen, jag är räddare för att behöva gapa länge.
onsdag, juli 05, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Du. Har du haft stresskäke någon gång? Det låter lite som när jag har det. Jag får det när jag är stressad och orolig. Jag ligger och biter ihop på nätterna så att jag får som träningsvärk i käkarna. Det gör ont i både käkar och tänder och ibland är det riktigt svårt att öppna munnen och äta kan vara en plåga.
Hoppas att det ger med sig. Skönt med en tandläkare i släkten.
Mmm, fast jag är ganska säker på att det här är en infektion. Det är bara en viss punkt som gör ont och tandköttet där är helt kajko.
Dessutom är jag för första gången på länge inte stressad alls :-)
Jag tror att jag klarar mig från tandläkaren ett litet tag till, det gör inte dödligt ont och börjar kännas lite bättre.
Skicka en kommentar