Delmål fem uppnått

Den lever fortfarande. Direkt såg man ett fint litet hjärta, och vi såg också vad som var huvud, armar och ben. Kattpappan konstaterade att den låg precis som vår lillkatt alldeles utbredd och fullkomligt trygg med världen. Hoppas nu att min kropp är så snäll mot den som den tror och låter den stanna kvar. Jag gör mitt bästa med att äta medicin och så hoppas jag att allt annat sköter sig som det ska.

Nästa delmål blir att se ett hjärta i vecka 10+6, det är två dagar efter att den förra dog. Det här delmålet känns som det absolut värsta på hela vägen, kommer vi bara förbi det så känns det som att vi kommer våga börja hoppas. Men väntan dit känns oändlig, det är inte dags förrän 3/7.