Ja jag vet att jag skriver väldigt mycket om rosa och blått. Och visst är det så att det inte är där problemen ligger egentligen. Livet och feminismen är så mycket mer komplexa än så.
Men i min lilla föräldralediga värld är det just det rosa och blå som syns så tydligt, och som jag tror är början på allt det andra. För den dagen man inte tycker att det är livsviktigt att veta om den lilla nyfödda bebisen har snopp eller snippa innan man pratar till den, den dagen tror jag att förutsättningarna för riktig jämställdhet finns på riktigt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Jag tycker ett problem är svenska språket. Det är faktiskt ganska besvärligt att prata med och om ett barn utan att hanvända han/honom, hon/henne. Men jag tycker inte det är viktigt att folk ser vad mina barn har för kön, det brukar komma fram efter ett tag ändå. Jag har en tjej och en kille (3 år och 1 år). Båda har mestadels rött, grönt, blått, brunt och gult i sina garderober. Pojken är yngre och ärver nästan allt. Det finns rosa plagg i garderoben och det används av båda barnen. Gillar inte rosa men tycker faktiskt pojken passar bättre i det (eller så är det bara rebellen i mig som vaknar :-) )
Jag tycker det är alldeles utmärkt om det inte alltid är uppenbart vad barnen har för kön för som jag ser det finns det två alternativ. Antingen behandlas de på exakt samma sätt som de hade gjort om folk vetat eller så blir det en skillnad i bemötande. Och vid det senare fallet tror jag det är en nyttig erfarenhet för barnen att prova på bådas världar.
Slutar vara anonym nu så får du en länk till ungarnas blogg. Där finns en bit ner en bild på sonen i en illrosa overall. Men jag har inte fått några negativa kommentarer om det än förutom från mormor/farmor som hickade till en aning. //affaren
Äsch det funkade inte som jag trodde när jag klickade i mitt bloggernamn men är du nyfiken så finns bilden här.
http://photos1.blogger.com/x/blogger/6596/3122/200/7329/pontus_overall2.jpg
Jag håller med dig totalt, både angående delat ansvar och rosa och blått. *applåderar*
ida: Jag lyckas inte få fram någon bild, men jag är säker på att han är jättefin!!!!
diana: Tack!
ida: Du ska få svar på ditt mail snart. Jag har inte missat det. Bara inte haft tid att svara ordentligt!
Jag tror att människan i sig har ett visst behov av att kategorisera och egentligen är det i mitt tycke inget fel att fråga vilken sort det är på ett barn eller att flickor har rosa och pojkar har blå kläder. Problemet är mer tycker jag när folk drar ut resonemanget till att en flicka inte ska springa, klättra och smutsa ner sig i sina kläder medan det är ok att en pojke gör det. Jag har ju bara flickor och alla har haft intensiva prinsess-, fluff och rosaperioder och ärligt talat, för oss har det varit okej för det rosa och volangiga har inte hindrat dem från att vara aktiva. Och när det varit fråga om att välja mellan att vara stilla i finkläder eller hoppa och springa i vardagskläder så är det hoppa och springa som har gällt. Men fick de själva välja så skulle gärna klättrat upp i det högsta trädet iförd prinsessklänning och tiara i vissa perioder av livet.
Skicka en kommentar