måndag, september 25, 2006

Äktenskapliga problem

Kattpappan vill inte prata om någonting på morgonen. Serierna i tidningen är ungefär vad han orkar med just då.

Själv läser jag gärna morgontidningens debattartiklar eller ledare och blir upprörd och vill diskutera vad som står där.

Detta har resulterat i att vi äter frukost i varsitt rum, han med tidningen och serierna och hörselkåpor, jag framför morgon-tv där jag i alla fall får ta del av någon annans åsikter.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Men senare på dagen blir han väl mer sugen på att diskutera?

Låter lite kul att sitta i varsitt rum och äta frukost.

Isidor sa...

Det är egentligen inte så kul, men vi har lite olika uppfattningar om nivån på dagen. Jag vill ogärna börja den med att bli förbannad på dumma människor och repetera välkända argument om saker vi är väldigt överens om, och kattmamman tycker att orättvisor och elände ska bekämpas och diskuteras varhelst och närhelst de dyker upp. Jag lider av ljudet en TV ger ifrån sig på morgonen. Jag vill ha lugn och ro. Kattmamman menar ett innan klockan 7 sänds de bästa TV-programmen med folk som faktiskt har något att säga.

Dagens debattartikel i DN var till exempel lätt det dummaste som fått gå i tryck på länge, och jag diskuterar den gärna senare idag, men inte på morgonen.

Då blir det så.

Isidor sa...

Här är för övrigt artikeln som förvisso retade oss båda.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=575213&previousRenderType=6

Anonym sa...

haha, det här känns VÄLDIGT bekant. bara det att här är det han som vill diskutera ledare och debattartiklar och jag som blänger och bara orkar med serierna. vi har dock inte börjat äta frukost i olika rum än, det kanske kommer. :)

Isidor sa...

Det sparar oss en hel del onödiga konflikter. Naturligtvis blir Kattmamman sårad när jag hintar att jag vill läsa serierna i lugn och ro och inte bli förbannad så tidigt på morgonen, och jag blir irriterad av att få elände kastat i ansiktet före kaffet.

Egentligen är vi ju inte oense. Jag håller med henne i sak.

Anonym sa...

Eftersom jag, liksom Isidor, tycker om lugn och ro på morgonen är jag tvungen är porta barnen från köket då. De sitter (ligger) framför tv:n, förhoppningsvis utan att sparka och puffa på varandra.