Svårt att förhålla sig

I min värld tycker alla som inte är höggravida eller har flera barn att det är jobbigt med andras graviditeter.

Men så är det ju egentligen inte. 1 av tio par behöver hjälp för att bli gravida, dessutom tillkommer de singlar som har en stark barnlängtan, och de homosexuella par som också behöver någon sorts hjälp (för jag gissar att de inte är medräknade i de där 1 av tio) Eftersom alla dessa människor som kommer att behöva hjälp eller har fått hjälp knappast är i den situationen just nu är nog de allra flesta man träffar på tämligen neutrala mot de glada hållet när någon annan är gravid.

Men blotta tanken på att just den här människan som jag pratar med nu och som jag inte känner så bra skulle tycka att det var jobbigt med min mage gör att jag nog ger ett ganska förvirrat intryck. För samtidigt som jag på direkta frågor försäkrar att det är så underbart att vara gravid och att det är värt alla krämpor och att jag verkligen ser fram emot att bli mamma, så säger jag inte ett ord spontant, och jag försöker verkligen att få bort fokus från min mage, något som inte alltid går så bra eftersom det i vår kultur tydligen är så att barn och graviditeter är det enda som det ska pratas om ifall någon i sällskapet råkar vara gravid.