Det finns jättefina hus för väldigt bra pris om man kan tänka sig att flytta till någon av de invandrartäta förorterna.
Det vill inte jag göra?
Varför vill jag inte det? Jag vet knappt själv, både kattpappan och jag är tredje generationens invandrare.
Jag har hemska fördomar om att dagis och skolor håller mycket lägre klass och att det är allmänt stökigt. Inte för att jag tror att man bara för att man inte råkar vara född i Sverige är sämre på att hålla ordning, men för att jag tror att de personer som bor i sådana områden både infödda svenskar och invandrare är de som inte har så mycket pengar och så många jobb. Men jag tror ju inte heller att man blir en sämre människa för att man inte har jobb, jag har ju inte ens ett jobb själv.
Nä, jag snärjer bara in mig själv, jag har inga vettiga argument, mer än att jag själv är uppväxt i en välbärgad villaförort där alla var akademiker och att jag nog vill bo på en liknande plats själv.
Hjälp mig med argument ni andra som valt att bo i "finare" områden för det gör ju de flesta, det är därför vi har problem med segregation i Sverige. Eller berätta för mig att jag är fördomsfullt insnöat pinsam, kanske rentav rasistisk?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Själv är jag ibland rädd för den polarisering som blir i dessa områden som ofta i sig är segregerade, invandrare/låginkomstagare i höghus svenska/medelsvensson i radhus/villor. Nyanserna försvinner och det blir de ena eller de andras fel, de vettiga krafterna dränks av de förenklade förklaringarna. Fast vad vet jag, det är nog också en fördom.
Själv känner jag en motstånd mot att bli enda svartskallen i radhuslängan ;-)
Men åk och titta, vett ja! Ni kanske ändrar uppfattning!
Minå
Det handlar inte primärt om att det är invandrare som bor i de områdena. Det är inte det som stör. Jag kommer utmärkt överens med alla nya svenskar jag träffar i alla andra sammanhang. Det som oroar är att det är stökigare i de områdena och att utbildningsnivån är sämre. All betygs- och kunskapsstatistik visar att barn från de områdena kommer sämre rustade till vidare studier. Inte för att de är dummare, utan för att de förses med sämre förutsättningar från början.
Jag vill naturligtvis att mitt barn ska få den bästa utbildningen.
Jag är också rädd att mitt hem skall ligga närmre busarna. Inte för att alla som bor i de områdena är busar, utan för att alla busar finns där. Jag är också rädd att mitt barn, eller kanske jag själv, ska bli ett offer i de konflikter som finns där. Vare sig det är skinnskallar som spöar mitt adopterade barn eller mitt barn som får spö för att någon tror han är en skinnskalle. Eller risken, (gud förbjude!!!!) att mitt barn börjar hänga med skinnskallarna, som har en fin grogrund där.
Allt är inte fint i de rika områdena. Fulla direktörer slår också sina fruar och barn. Det knarkas på stureplan, och jag har fått en mc stulen på Söder, men det mesta av de problemen är inget som drabbar MIG.
Naturligtvis vill jag skydda mig själv och min familj från konflikter om jag kan. Genom att flytta dit, skulle jag å andra sidan förmodligen bidra en liten, liten smula till att minska segregationen, men jag tänker inte offra mitt barn för det.
Jag tror faktiskt inte att man ska vara rädd för att skolorna och dagis är sämre - däremot har de ju lägre status såklart!
När min dotter började sexan valde hon en friskola i ett invandrartätt område, där blev det en suverän mix av infödda svenskar och invandrade. Det är väl just det: mixen ska vara lagom. Bara infödingar är inte heller så roligt.
Och egentligen handlar det väl inte heller om att det är INVANDRARE som bor i de här förorterna, utan att det är områden med stora sociala problem. Idag är den gruppen utomeuropeiska invandrare. På sjuttiotalet var det finnar. Innan dess var det grupper av infödda svenskar.
Jag skulle önska att det var lite mer blandat där vi bor nu, här finns det nog bara infödda svenskar. OK en och annan med finskt ursprung då kanske... Fast vi har ju å andra sidan valt att flytta en bra bit från stan, här är husen klart billigare än i de invandrartäta förorterna. Så av ekonomiska orsaker är det nog inte segregerat här, snarare av tradition kanske.
Jag kan inget om Stockholms förorter, deras rykten osv. Men jag kom bara att tänka på en sak : på mitt rum har jag en DN-artikel uppklistrad. Den är nog ett par år gammal, men den handlar om en nationell mattetävling, och det faktum att sex av de sju bäst placerade (de som skrev felfritt tror jag) kom från Rinkebyskolan (den sjunde kom från Alingsås!). På bilden skymtar t.o.m. någon med slöja. Det var delvis därför artikeln "tilltalade" mig. Här i Frankrike har debatten varit hög om "religiösa känneteckens" (läs i första hand "muslimsk slöja") vara eller inte vara i skolan. Nu är de förbjudna.
Rinkebyskolan verkar vara ett exempel på att olika kulturer (och religioner) kan samexistera och göra det bra - om man ger sig attan på att det ska gå!
Vi är inne på samma tankegångar just nu eftersom vi också håller på att leta hus med tanke på kommande barn. Det känns väldigt viktigt att ge våra barn en så trygg uppväxt som möjligt och det innefattar skolor som håller hög standard och ett område utan större sociala problem. Jag är uppväxt i ett näst intill helsvenskt litet samhälle i norrland där fridens liljor rådde. Det lugnet vill jag ge mina egna barn också men det spelar ingen roll om grannarna är medel-Kostas, medel-Mohammed eller medel-Svensson. Det viktiga är att det känns tryggt och att de kan få bra utbildning. Jag är inte intressead att bosätta mig i ett område där kriminaliteten är hög och ungarna riskerar bli påhoppade av en massa gäng som drar runt på kvällarna. Nej, norrländskan i mig har talat och jag förstår att det är svårare beslut om man bor i en storstad. Själv boar jag in mig i in gamla hemstad =)
Skicka en kommentar