Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Från början var det här en infertilitetsblogg. Nu är jag mamma till två småkatter, varav den ena kom till oss helt utan behandlingar. Jag har fortfarande en hel del barnlöshetsrelaterade funderingar, men skriver mest om det som för stunden faller jmig in. Det här är alltså ytterligare en av alla de där egobloggarna utan konkret avsändare.
8 kommentarer:
Tror du inte att du har fått nån slags låsning angående det här med sömnen? Du kanske behöver prata med nån professionell om det?
Jag känner verkligen med dig, Kattmamman! Jag VET vad sömnlöshet innebär och att inte se en lösning, ett ljus i tunneln måste vara galet tungt.
Det gör fysiskt ont i mig av medkänsla och förståelse för din situation.
Vad gäller ovanstående kommentar så är den ju inte så konstruktiv. Låsning eller ej så hjälper det väl inte dig att sova. Det är en väldigt enkel ekvation - du behöver konkret hjälp. Att "låsa upp sig" tror jag inte funkar i din situation.
Men kan du tala med din läkare? Finns det någon medicin du KAN ta? Tillfälligt i alla fall, så att du får sova ens lite.
Komma ur det träsk du råkar i när du inte får sova ALLS.
Önskar dig en lösning.
kram.
Först och främst ett stort grattis till Minikatten!!!
Jag håller med Pia i en kommentar till ett inlägg nedan (och andra), kanske ska du tänka att du klarar dig utan sömn. Om det känns som om du går under av sömnbristen försvårar det såklart det tänkandet, men faktum är ju säkert att du har klarat dig med omänskligt lite sömn tidigare? Orsaken till att du kan sova mellan förlossningsvärkar är kanske att du inte är fokuserad på sömn då (antar jag). Försök att unna dig själv att vila istället för att kräva av dig själv att du ska sova!
Jag har en fyraveckors bebis och började må riktigt dåligt av sömnbrist för någon vecka sedan, även om jag inte har någon tidigare sömnproblematik eller någon livskris just nu (fast då kändes det nästan så), och jag sover bteydligt bättre sedan jag började tänka att jag inte måste sova.
Men du har säkert redan testat det här. Jag ville mest säga att det låter som om du behöver vara snäll mot dig själv. Tänk inte att du borde sova, eller att allt är hopplöst för att allt inte är lycka och kärlek som det "borde" vara just nu. Försök unna dig själv det som behövs för stunden och försök lita på att det som är jävligt blir bättre någon gång.
Kram
Mary
Påbörjade faktiskt en dröm om dig inatt. Vi skulle just starta ett intressant samtal när jag vaknade av att mannen fisit under täcket *fniss*. Sen var min nattsömn körd.
Vi kan ju mailas om nätterna då vi tydligen båda är vakna. Eftersom mina ben inte vill ligga stilla så måste jag ju upp, röra på mig och kyla ner mig för att åter kunna få nån timmes ro. Jadu, hur orkar man egentligen...och hur blir det sen...? Och du, fråga om hjälp och råd nu bums, innan nedstämdheten tar över.
Hoppas du reder ut detta med sömnen. Är ju inte så bra i längden att inte få sova...
Men gumman... Det är ju helt fruktansvärt att inte få sova alls... Jag har tyvärr inga tips eller råd att ge, du har förmodligen redan provat allt eftersom du tydligen har vanan inne. Massage? Zonterapi? Akupunktur/pressur?
Jag lider verkligen med dig........
Tingeling: Men det var väl just konstruktiv hjälp från någon professionell på området som Sara föreslog??
/En annan Sara
Hej jag har något till dig..kolla in min bloggsida..
Hoppas att du får ordning på sömnen så att du får kraft och energi tillbaka.
Skicka en kommentar