tisdag, december 02, 2008

Syskonrättvisa

Vi har äntligen sålt vår alldeles för stora bil.

För att kunna köpa en ny bil innan vår gamla var såld var vi tvugna att låna pengar av min pappa, en ganska stor summa, men nu kan vi alltså betala tillbaka.

Och precis som jag visste att han skulle göra så sa min pappa att nä, det är inte bråttom, och ni behöver ju inte betala tillbaka allt heller.

Men vi vill betala tillbaka hela lånet. Någon ränta blir det inte, så på så sätt så är det ju väldigt förmånligt, men det känns bättre att klara oss på våra egna pengar, vi har redan fått så mycket av våra föräldrar.

Det enda som stör mig, är att jag vet att mina systrar inte betalar tillbaka sådana här "lån"

7 kommentarer:

Anonym sa...

fast om han säger att dom inte behöver betala tillbaka så är väl det jättesnällt? ni borde absolut ta emot erbjudandet, han vill säkert bara vara snäll?

Anonym sa...

Hej! Jag är en trogen läsare och gillar verkligen ditt sätt att skriva! Kommenterar inte så ofta, men nu när du skrev om det här så kände jag igen mig.

Jag är också sådan att jag gärna vill klara mig själv och inte be om mer hjälp än vad jag behöver av mina föräldrar, medan mina systrar gärna och ofta frågar om och tar emot hjälp. Ibland kan det irritera mig, att de liksom "utnyttjar" mammas och pappas vilja att hjälpa till, när de kanske hade klarat situationen själva. Men å andra sidan så vet ju jag att jag hade kunnat ta emot precis lika mycket hjälp som dem om jag ville, så egentligen är det ju man själv som skapar orättvisan, även om man tycker att man handlar schysst och rätt. Det är svårt det där, tycker det skulle vara intressant att höra vad du tycker att man skulle kunna göra för att lösa orättvisan?

Varma hälsningar, jag hoppas att minikatten vill ut snart!

Louise

Anna-Bell sa...

Känner igen det där...
Spännande spännande nu förresten! Snart måste h*n väl komma ut...

Anonym sa...

:)
Jag hade lätt tagit emot pengarna, klart ni klarar er själva men ett litet tillskott e la aldrig fel :) Karln har ju bevisligen så han klarar sig ändå ;)


L

Barnets mamma sa...

Inget idag heller.....?

Förstår precis vad du menar med att vilja betala tillbaka. Men väljer du att göra det trots erbjudande att inte göra det så känn dig stolt för att du står på egna ben snarare än att fundera så mycket på hur dina syskon väljer att göra! (Sen kanske jag hade tagit emot erbjudandet.... Se det som ett bidrag till minikatten och inte till dig själv så kanske det blir lättare..)

Kattmamman (a.k.a. Bridz) sa...

Alltså principiellt har jag inga problem med att föräldrar hjälper sina barn ekonomiskt.

Men... vi har redan fått hjälp, bl.a. för att kunna köpa vårt hus.

Och dessutom har jag inte ett helt okomplicerat förhållande till mina föräldrar, vem som nu har det?

Jag resonerar nog lite som du Louise, att det är mitt eget beslut att inte ta emot pengar och därför kan jag inte vara grön av ilska på systrarna, vilket jag inte heller är. Jag är mer irriterad på dem för att jag tycker att de tänker fel ;-)

Anonym sa...

Mina föräldrar vill ju gärna hjälpa till och jag känner absolut igen mig. Har varit väligt tydlig med att jag inte vill ha ekonomiska bidrag under en period av mitt liv, för att markera självständighet, men har nu tänkt om en del. Delvis för att de har varit så tydliga med att ge mig deras inställning. Själv är min far lite bitter på sin far för att han aldrig ville bidra med något lån när min pappa bäst behövde det, istället har han varit tvungen att ta banklån och betala många gånger mer än om hans far hade velat hjälpa till när han som bäst behövde. När farfar dog ärvde pappa en hel del. Han anser sig nu inte behöva så mycket av pengarna och han vill gärna få vara generös. Det är något som ger honom tillfredställelse nu och som han tycker är riktigt och rätt. Mina föräldrar vill hellre se att pengarna kommer till användning på ett bra sätt och att de kan göra någon nytta medan de ännu är i livet istället för att lämna ett arv efter sig. Så länge jag vet att mina föräldrar klarar sig bra och inte snålar för egen del för att kunna ge mig något, kan jag ta emot av dem med gott samvete. Jag tänker heller aldrig snåla mot dem om rollerna blir ombytta längre fram, då kan jag betala tillbaks. Men jag vill inte förneka dem rätten att få använda sina pengar som de vill och om det är för jag ska slippa ta ett lån när de ändå har möjlighet att lägga ut för mig, så är jag såklart noga med att poängtera att det inte är något jag kräver och att jag kan lösa det själv, men vill de gärna så låter jag dem eftersom det ger dem glädje.
/AS