Jag tror att vi löst hela Lillkattens sömnproblematik. Att min fortfarande kvarstår är ett annat problem.
Hela semesterveckan sov Lillkatten hur bra som helst, men så fort vi kom tillbaka så började problemen om. Och efter en del funderande så kom vi på att en skillnad på då och nu var att han inte sov i tygblöjor under semestern. Så inatt provade vi att låta honom sova i engångsblöja, och han sov som en stock hela natten. (En stock som ammade två gånger visserligen, men det är helt normalt i hans ålder)
Många har gett mig tipset att prova att låta honom sova i en egen säng för att se om han skulle sova bättre. Och jag har ju inte velat vara rigid intill dumhet med samsovningen. Sover han inte bra hos oss så ska han så klart ha en egen säng. Men någonstans har jag känt att det inte var samsovningen som var problemet. Och skulle det visa sig att jag har rätt så är jag jublande glad, för jag tror verkligen på samsovningens fördelar.
En annan av mina käpphästar, tygblöjorna, får visserligen stryka på foten. Men bara på natten, dagblöjorna fungerar fortfarande hur bra som helst.
Snart kommer det nog ett inlägg om Kattmammans sömnproblem. För att Lillkatten får sova betyder inte att jag gör det. Finns det några femminutersmetoder som fungerar för mammor?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Grattis Kattmamman, vad HÄRLIGT!
Och vad gäller femminutersmetoden så är jag ju emot den, men jag kan komma ner och buffa dig lite Anna Wahlgrenskt i rumpan så att du lugnar ner dig och somnar ordentligt. Ok?
;-)
I Kalle Anka kör man alltid med stora träklubbor. Det tar bara fem sekunder.
Annars kan du ligga och skrika tills du somnar. Det går nog fort, för det är skitjobbigt att skrika, och jag och Lillkatten kan komma in var femte minut och titta på dig och undra om du fortfarande är knäpp!
Vad skönt att han sover bra nu! Men visst är det märkligt att när man väl får sova själv så går det inte. Som om man blivit hjärntvättad. Här har dock sovandet urartat igen så här sovs inte så mycket. När det gäller samsovande så tror jag det är jättebra. Vi ville inte samsova men sonen vägrade sova själv (vi försökte verkligen) och nu tycker jag det är toppen och begriper inte varför vi inte skulle samsova...
Tips för din sömn (som funkar för mig). Om man sover med öronproppar kan man inte ligga och lyssna efter om ungen kan tänkas vakna. Det ger en psykologisk effekt som är ännu bättre än den fysiska (eftersom man faktiskt ändå hör om det händer någonting). Jag har i perioder problem med att jag vaknar och tror att jag och maken måste ligga blickstilla för att inte Lilla My ska vakna, jag ligger liksom och håller vakt. Men det löser sig med öronproppar.
anna: Jag sover redan med öronproppar efter ett tidigare tips från dig ;-)
Mina sömnproblem sträcker sig åratal tillbaka, ungefär från den tiden när jag flyttade hemifrån. Förmodligen behöver jag proffessionell hjälp?
Tänkte bara tipsa om http://sovproblem.se som handlar om sömnproblem
Skicka en kommentar