Inspirationen tryter. Vad ska jag blogga om nu?
Jag skulle kunna skriva om hur söt Lillkatten är när han "ler", hur duktig han var på att sova inatt, hur ofta jag måste tvätta hans tröjor, o.s.v, o.s.v.
Men inte ens jag som hans mamma tycker att det är särskilt intressant.
Några välformulerade tankar om omvärlden, politik eller ens barnlöshet klarar jag inte av att formulera. Min meningsbyggnad är på en treårings nivå, jag tror att hjärnan hamnar här efter fyra veckor utan någon djupsömn. Jag märker att något är fel i första meningen i det här stycket, men jag kan inte komma på vad det borde stå.
Lillkatten mår bra, och det gör vi också. Jag är som nyförälskad och behöver ingen sömn. Vår sköterska på BVC sa till mig att eftersom jag låter Lillkatten amma så mycket han vill även på natten och på så sätt inte sover någon sammanhängande period alls, så borde jag sitta och gråta just nu. Men jag är van vid att inte sova, så jag håller mig flytande ändå.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Jag föreslår att du flyttar INTE och ENS till först i meningen...
SS
Hej!
Många BVC-sköterskor har väldigt dålig kunskap om amning. "Min" sköterska tyckte att jag kunde dra ner på "nattmålen" efter fyra veckor. Då hade jag inte ens öppnat munnen. Jag frågade henne varför, men fick aldrig något ordentligt svar. Lite mummel och något som lät som "en gång räcker" uppfattaade jag dock.
Jag går till BVC och mäter, väger och vaccinerar. Det går inte att diskutera med dem för de är inte mottagliga för argument. Stackars de föräldrar som känner sig osäkra i sitt föräldraskap och som inte besitter den kunskap om amning som jag har...
De delar ut broschyrer om 5MM med, vilket jag kritiserade för döva öron.
Sköt om er allihop nu och njut!
/Röding med två underbara döttrar.
Vår BVC-tant är faktiskt fantastisk. Hon är trevlig, kompetent och sympatisk, och i första hand mån om att barnet mår bra, och i andra hand att alla kurvor stämmer och påpekar alltid att det bara är att ringa om man undrar något och att hon så gärna hjälper till. Hon är störtskön och kan nog en hel del, tror jag.
Det låter härligt! Bra att ni har en bra BVC-tant.
Glöm inte att kolla minst tre gånger om ni har stängt av spisen. Vi blev tvungna att kolla i början och någon gång hade vi verkligen missat att stänga av den...
Även om det inte är så jätteintressant att skriva om så ta massor, massor massor av kort för det är jättekul att ha sen!
Kram
Grattis Lillkatten på enmånadsdagen! =)
Vi har inte tagit mer än 10-15 bilder om dagen i snitt...
Räcker det?
Men hey, har jag missat något? Jag vill ju läsa en förlossningsberättelse ju! ;-)
Kram och lycka
Anonymous 1: Tack för hjälpen. Men för att inte göra inlägget allt för konstigt låter jag det stå som det gör.
Anonymous 2: Jag gillar nog vår BVC-tant. Fast inte lika mycket som Isidor gör... Jag tycker fortfarande att fri amning är bra. Däremot har jag provat att låta Liten äta längre tid när han äter på inrådan av tanten. Förrut åt han i fem minuter vilade i tio, åt ytterligare fem och vilade igen. Så höll vi på dygnet runt. Jag blev uttröttad och han gick inte upp i vikt som han skulle. Nu har jag (utan att tvinga så klart) fått honom att äta riktigt länge och från båda brösten vid samma tillfälle. På så sätt sover han mycket bättre (och jag också förstås) Om han dessutom går upp bra i viklt återstår att se.¨¨
J: Vi har en så fiiiin ny spis med induktion som stänger av sig själv. Annars hade vi nog redan eldat upp huset.
Arletta: Lillkatten tackar och bockar
anna: Jag håller på och skriver. Men det var det där med meningsbygnaden som inte fungerade...
Induktionshäll låter smart! Något som alla bebisförtrollade föräldrar borde ha!
Kattpappan: 10-15 bilder om dagen räcker KANSKE, fast bara om ni lägger upp dem på bilderbloggen :)
När man väl lyckats med underverket att få ett eget barn är det lätt att det forna jag-vill-inte-se-en-enda-gravid-mage-till-tänkandet går över till "åååh-vilken gullig bebis, jag vill se massor av bilder". Skumt, men så funkar det faktiskt ibland.
Jag vill se massor av bilder :)
Och ett tips till: Läs aldrig Anna Wahlgren-boken "Barnaboken". Och läs inte heller BVC:s blå broschyr om femminutersmetoden där det står att det är tillåtet att gå in till sitt barn och byta sängkläder ifall det skriker så att det kräks...
Vill bara gratta igen, har visst inte gjort det sedan du kom hem med lillkatten!
Vad det gäller det där med amning, måste man få pröva sig fram, och göra som det passar en, tycker jag. Med min etta låg jag nio dagar på BB (med snitt i Frankrike får man stanna så länge, och längre ändå!). Amningen gick inte toppen-toppen, men ingen kom springande med tilläggsflaska i alla fall (vilket de ofta gör här). Väl hemma fick vi ordning på det hela, och sedan fortsatte vi att amma i bara farten - i 26 månader... Och gärna natt då! Fast inte hela nätterna, tack och lov.
Ingen av mina två töser har förresten ätit av båda brösten vid varje måltid. De var tio-minutersammare, i alla fall som jag kommer ihåg det.
Lycka till, och jag hoppas du hittar tid för lite djupsömn här och där!
Kram,
Helena - HiB
PS Jag tycker det är "upprepningen" välformulerade och formulera som kärvar lite. Men det är inget att bry sig om, hjärnan kommer igång igen!
Skicka en kommentar