Utan Lillkatten

I morgon ska styrelsen för bostadsrättsföreningen jag satt med i, innan vi flyttade, äta middag tillsammans på restaurang, jag är medbjuden.

Och eftersom jag fortfarande gråt-saknar vår gamla lägenhet och grannarna så vill jag gärna vara med.

Av princip så tycker jag att bebisar ska kunna följa med överallt. Jag tycker dessutom att offentlig amning är OK. Men jag vill ändå inte ha med Lillkatten i morgon. Han är så liten att man måste ha honom i famnen hela tiden, för det finns ingen möjlighet att ta in vagnen. Och med honom i knäet går det knappast att äta.

Så i morgon ska jag försöka lämna Lillkatten med Kattpappan. De ska sitta på Kattpappans favoritpub som ligger precis bredvid restaurangen och ska träffa några kompisar. Fungerar det inte bra och han absolut vill amma får jag väl lämna min mat oäten och gå hem.

Men jag har lite ångest. Lillkatten och jag har inte varit åtskiljda alls om man bortser från de timmar jag låg på operation efter förlossningen. Det är nog nyttigt för mig att försöka vara något annat än mamma någon timme, för Lillkatten tror jag inte alls att det spelar någon roll han får ju vara med pappa.