Sara blir sårad av det här inlägget som jag skrev i förrgår. Kanske fungerar inte min hjärna riktigt fortfarande med amningsnätter, eller så är jag bara otydlig ändå, eller så läser Sara mellan raderna och får in något som absolut inte står där och som jag aldrig menade?
Jag har läst inlägget flera gånger och kan inte på något sätt se att jag skrivit att de som inte har svårt att bli gravida inte kan längta efter barn eller kan vara AP-föräldrar. Jag tycker tvärtemot att jag skrivit just det i raderna "Alla AP-föräldrar är självklart inte SABG, men de flesta SABG verkar vara AP-föräldrar."
Om jag skulle konstatera att de flesta i min klass har blå ögon, så betyder inte det automatiskt att ingen som inte går i min klass kan ha blå ögon?
Så Sara, jag är övertygad om att ditt barn var efterlängtat och att du är en utmärkt förälder. Precis som jag tror att de flesta icke AP-föräldrar också är utmärkta föräldrar och att även de som faktiskt inte längtade efter barn men blev gravida av "misstag" också kan vara utmärkta föräldrar. Det ena utesluter inte det andra!
Och jag tror inte att jag någonstans i min blogg skrivit att kärleken till barnen blir större ju fler månader man väntat? För så tror jag inte alls att det är!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Försök till förtydligande..
Jo, jag läste förmodligen in åsikter mellan raderna, känner att jag måste försöka förklara hur jag menar - jag har ibland uppfattat det som att personer som haft/har svårt att bli gravida anser att dem som snabbt blir gravida, eller blir gravida av misstag, på något sätt inte förtjänar sina barn riktigt lika mycket.. Ibland har sådana åsikter även uttryckts öppet på olika forum. Men det var orättvist av mig att dra in detta i det här, du Kattmamman ska inte behöva representera alla dem som haft svårt att bli gravida och du skriver inte heller här att SABG blir bättre föräldrar. Det var nog främst formuleringen "Kanske är det så att alla vi som längtat och väntat så länge inte känner något behov av att lära barnen sova för sig själva eller inte tycker att det är så viktigt att barnen kan lämnas bort till barnvakt som ganska små" som jag hakade upp mig på. Jag tolkade det som att du menade att den som väntat länge på något sätt uppnått en högre status som förälder, att man genom att vänta länge blir bättre på att sätta sitt barns behov först. Det var utifrån detta jag taggade upp lite - men jag inser nu att det inte var så du menade och ber om ursäkt om jag sårat någon!
Varför måste allt i västerlandet problemiseras och kategoriseras? Jag blir helt matt av alla teorier hit o dit. Vi är väl alla älskande föräldrar som bryr oss om våra barn?
Skicka en kommentar