onsdag, november 07, 2007

Tabletterna är inte så farliga

Igår var Kattpappan med Lillkatten på 10-månaderskoll på BVC. Då passade han på att fråga om mina sömntabletter och amning.

Och precis som jag egentligen trodde är de ofarliga att äta. Man ska inte läsa artiklar på nätet mitt i natten.

Tabletterna skrivs t.o.m. ut till barn med sömnrubbningar och då i 1000 gånger större doser än vad som kan finnas i bröstmjölken.

Jag vill ända klara mig utan tabletter för min egen skull, och det har jag gjort i två nätter nu. Men om jag någon gång behöver ta en tablett eller två så skadar jag inte mitt barn. Vilket ju är skönt att veta.

5 kommentarer:

Kapybaran sa...

skönt!
då kan du lugnt ha dem i skåpet som backup och kan stryka en orospunkt från listan.

Anna-Bell sa...

Så bra! Vad jobbigt det verkar vara att ha sömnproblem. Hoppas att det löser sig snart.

Kram!

Anonym sa...

Hej! Jag har skyddat min blogg av olika orsaker men vill gärna att du har tillgång till den. Eposta mig din epostadress så kan jag lägga upp dig som en läsare. Min epost är 74mariachi@gmail.com. Tjingeling!

KaKi sa...

Har inte skrivit så mycket om dina sömnproblem, jag vet... Jag har dem själv, i omgångar. Minsta lilla knuff så slutar jag sova. Och jag har inga bra svar. Mer än att göra det som fungerar. Skita i alla krav om att inte sova på dagen för att sova på natten, att man ska sova utan piller etc. Det viktiga är ATT man sover...

Tack för kommentaren om Tamlin. Det är som ett lock över hela tillvaron, men försöker vänja mig... Inte spana på honom hela tiden, låta honom sova massor (för det gör han, det är bara att acceptera faktum att han är tröttare än de andra... ) - jag kan inte gärna begråta honom i ett halvår eller så...

Jag har faktiskt illdålig koll på aveln, är ju pensionsmatte... Men det har slagit mig vilket kaos detta nu orsakar - det verkar som om Tamlin ska hållas ansvarig för halva rexsveriges HCM-problem. Jag undrar om det inte snarare är fråga om att jag och de som har drabbade avkomlingar i avel varit öppna med det som hänt. Problemet kan inte gärna ha börjat där, men nu är det som att Tamlin står ensam längst bak i stamtavlorna med HCM och han hade förmodligen friskannats vid 3 års ålder. Att jag dessutom fick mitt första möte med att sjukdomen ens existerade i en förfrågan om jag kunde skanna honom och sedan stod där med en diagnos jag inte fattade med en veterinär som inte förklarade - det gör mig inte mindre bitter... Jag fick läsa mig till innebörden på SVA och ringa min egen veterinär. Om jag helt fattat vet jag inte, men som ägare till honom har jag nog fattat tillräckligt iaf (och där kom helt oombett mina något missfärgade lekmannaögon på HCM). Just nu sörjer jag att Tamlin kommer att dö, men å andra sidan känns det nästan värre att så många andra drabbats i hans linjer... (en del hade gärna fått vara trevligare, men jag antar att de är upprörda och rädda bara)

Anonym sa...

hej,

har själv haft sömnproblem av och till i många år. Det enda som hjälper är motion - hård, ingen såsig 20-min promenad utan löpning i minst 40 min och i god tid före läggdags, helst tidig e.m. Detta och att gå upp tidigt!