Jag har precis kommit hem efter att ha varit på ett yoga-pass. Yoga handlar om andning och koncentration och för att klara av det behövs det lugn och ro.
På mattan brevid min stod det en tjej som nog var på sitt första yogapass och hon fnittrade högt och skrek ovidkommande frågor till instruktören.
Ingen av oss andra sa ett ord, men jag är säker på att vi var många som blev irriterade.
Inte ens efter passet gick jag fram till henne och vänligt bad henne vara lite tystare nästa gång. Varför gjorde jag inte det?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Kanske samma anledning som att jag inte säger till vilt främmande farbröder när de killar Q under fötterna när vi sitter på tunnelbanan (senaste relevanta exemplet). Jag är för flat helt enkelt, och rädd att ta i för hårt och såra gubbstackarn som bara menade väl.
Å andra sidan skötte Q det bra själv, han som annars glittrar och flörtar så det står härliga till (men bara när han själv tar initiativet) drog fossingarna åt sig och stirrade kallt på farbrorn resten av resan.
(Och hur lyckades jag få den här kommentaren att handla om mig och min son?) :-)
Säg till nästa gång om det blir någon. Jag menar, du betalar ju faktiskt för att få gå dit och köra ett pass.
Själv var jag på yoga en gång och blev fnittrig. Jag kände mig så fånig där jag låg på rygg med rumpan upp i luften och mina knän vad öronen. Så kom den manliga instruktören och frågade om det gick bra. Det + att alla frustade gjorde att jag blev fnittrig. Skrattet liksom bara bubblade upp och jag fick bita mig i tungan för att inte spåra ur totalt. Men några högljödda frågor blev det inte.
Yoga var inte min grej. Kanske inte heller den tjej som du råkade utför passar för det. Förmodligen slipper du säga till. Hon dyker nog inte up igen...
haha, jag som är värsta yoganörden hade blivit tokig. Inte på att hon fnittrade, för det kan jag på något vis förstå, ibland blir det lite absurt, men det där med frågor....åh, jobbigt!!!!
Skicka en kommentar