Att gårdagens icke-föreläsning för BVC-tanten blev ett inlägg beror på att det är första gången någonsin sedan jag blev det minsta bekant med infertilitetsvärlden som jag inte läxat upp någon som pratat om att barnlöshet har med psyket att göra.
Jag har verkligen tagit mitt ansvar alltid, och jag har blivit bra på det. Det var många år sedan jag inte gick "segrande" ur en slappna-av-diskussion.
Kanske har jag tagit en diskussion för mycket, det känns inte som om någonting händer när sjukvårdsutbildade personer överallt också tror att avslappning är en fungerande metod? Jag ska inte sluta föreläsa, men jag hoppas att det någon gång ska ge resultat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
De finns nog de som tror att det är så för att det faktiskt händer mirakel och solskenshistorier just när paret tar time out eller lägger ner göra barn karusellen, då tror ju många att det blir barn för att paret har "slappnat av" eller "kopplat bort" tankar på barn, så jag tror att myten om att slappna av tyvärr kommer finnas så länge kvinnor blir gravida. Väldigt många läser ju inte som vi om fertilitet så det finns en stor okunskap i ämnet ute i landet. Sen tror jag oxå att folk tror det dom vill tro hur uppläxade av oss de än blir, det låter ju så himla bra att det kan funka om man bara slappnar av
Jag tycker att det verkar finnas en hel del myter inom sjukvården och när man själv kommer i kontakt med någon av dem blir man ju lite förvånad över att de inte vet bättre eftersom de ska kunna sådant. Men vad vet man. Det pratas inom vården om hur människor blir friska för att de "tänker sig friska" eller tror att de ska överleva och att det på något sätt skulle öka chanserna för att överleva en dödlig sjukdom. Det kan ju vara så, eller så är det inte alls så och i vilket fall som helst lär det vara svårt att tvinga sig till att tänka positivt. Men forskas det något kring dessa "sanningar"?
Jag brukar nöja mig med att säga "Ja, nä, man vet ju inte vad som påverkar" när jag ställs inför liknande påståenden. Punkt.
För det är ju så, vi har oftast inte en endaste aning om vad som påverkar när det funkar och när det inte funkar men vi gissar gärna och spekulerar och lägger samman ett och ett. Särskilt jag som gillar vetenskapliga teorier som ibland stämmer, lika ofta inte...
Som för dig t ex, varför funkade det inte första gången men andra? Eller som för mig, varför funkade det första gången men sen inte på hundra år?
Den som har ett generellt facit på hur människokroppen funkar skulle jag jättegärna vilja prata med, jag har sååå många frågor! Kram Cinks
För att utrota okunskapen behövs det nog rätt tungt artilleri, men vad man kan försöka göra är att förklara hur sårande det kan vara att ständigt konfronteras med denna attityd. Fast å andra sidan är det just då som folk brukar bli som mest defensiva "jag menar ju bara väl".
Nä, suck, det finns nog ingen lösning på problemet.
Suck. Kommer knappt på något annat att säga. Förstår att du inte orkade ta diskussionen, man gör ju inte det hur ofta som helst. Blir bara så trött när de inom sjukvården fortsätter att odla myten. Allt för att ge oss kvinnor skulden och dåligt samvete.
Personligen har jag aldrig varit så stressad som under IVFen och det funkade direkt. Dante tog ett år och 8 månader och jag var inte fundersam eller stressad det minsta. Eller jo kanske mot slutet fast då napade det ju plötsligt. Nä suck.
Jag tror verkligen inte att det är för att ge kvinnor skulden och dåligt samvete dock. Jag tror ju att det tyvärr är så att de vill väl och att det på något vis är menat att ge hopp eftersom det ju är positiva berättelser som de vill förmedla, att paret som hade gett upp faktiskt lyckades och det är ju helt fantastiskt såklart. Därför kan det säkert vara så att en del reagerar med att bli stötta om man säger ifrån på skarpen eftersom de "bara menar väl" men det kan ju ändå leda till att de funderar på saken och om man orkar förklara varför man inte vill höra det och att alla säger så så tror jag de flesta förstår. Men självklart orkar man inte vänligt föreläsa varje gång någon säger något man anser vara felaktigt. Man får välja sina strider. Men en BVC-tant är väl ändå en person som förtjänar att bli upplyst, eftersom hon har ett yrke som ger henne trovärdighet om hon sprider myten till andra föräldrar om paret som hon just träffat som hade svårt att få barn, men efter att ha fått det första barnet blev hon spontangravid, när hon slappnade av.
Jag tror dels att det handlar om ett allmänt behov av att påstå/tro sig "veta" hur det ligger till med det som är "avvikande" eller skrämmande. Det finns en massa myter om kroppen, sjukdom och hälsa i allmänhet, vilket nog beror på att alla risker som faktiskt finns när det gäller kroppen känns skrämmande, och man vill uppleva att man har koll på läget.
Sedan har jag, och uppenbarligen du och andra som skriver om detta, dessutom fått uppfattningen att det här med reproduktion är extra laddat och belastat med myter och vidskepelse. Vet inte om det beror på att det ofta kopplas till manlighet/kvinnlighet, eller på att det här med barnalstrande faktiskt upplevs som så stort.
Att sjukvårdspersonal deltar i mytspridandet är hursomhelst slappt. Jag undrar ibland om de alls inser att de får auktoritetsstatus av sina yrken, när de uttalar sig om sådant som egentligen inte är inom deras område.
Bra att du iaf försöker ibland. Men hela tiden kan man inte orka föreläsa. det gör iaf inte jag.
Surfade in på en IVF-klinik i Kapstaden som svarar så här på dessa frågor. (Tyckte de svarade kort och bra.)
Klipper in:
9. Does stress cause infertility?
No, not usually. Infertility is a medical disorder. However infertility and infertility treatment can be very stressful and referral to a dedicated psychologist might be helpful.
10. My friends tell me that if I relax I will conceive.
Unlike many other parts of your lives, infertility may be beyond your control. Don't blame yourself if you are not getting pregnant. It’s a medical problem, which often needs appropriate medical treatment. The attitudes you are encountering are often born out of ignorance, ignore them.
11. Is infertility treatment successful?
Eighty percent of couples that seek care from a qualified specialist will carry a pregnancy to term (Human Reproduction Updates, vol. 6, 2000.)
12. Is it true that if I adopt I will get pregnant?
No. Approximately 5% of women get pregnant after adopting; this is the same rate as those who spontaneously get pregnant after stopping infertility treatment.
Hej!
Jag har en fråga som rör detta som du tar upp nu lite grann. Är det så att när man en gång blivit gravid med hjälp av hormonbehandling och kanske IVF sedan kan bli gravid "lättare" med andra barnet? Jag tycker att det verkar som det och vad beror det i så fall på?/Milla som läser här ofta och önskar dig lycka till
Skicka en kommentar