För ganska länge sedan, i julas ungefär, fick jag ett mail från en tidigare kollega och vän. Vi har tyvärr tappat kontaketen de senaste åren, men han kände till mina barnlöshetsproblem, och hur ledsen jag var över dem. Däremot visste han inte att Lillkatten numera finns i mitt liv.
I mailet han skickade berättade han om att de bara så där hux flux nu blivit tvåbarnsföräldrar, och så skickade han med en bild på barnen.
Och jag blev sårad. Sårad för att han inte visste att jag inte var barnlös längre, och för att han inte frågade något om det, men öste på om sina barn.
Känslan av att vilja bli förstådd går nog aldrig över.
Idag svarade jag i alla fall på det halvårsgamla mailet. Jag fattar ju egentligen att han inte menar något illa, och att han bara är stolt över sina barn (med all rätt) Och den som inte haft några som helst problem att få barn kan nog inte förstå hur söta bebiskort kan såra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar