Jag har så svårt att bestämma mig för om jag ska radera bjäbbiga kommentarer, skrivna i någon sorts barnsligt behov av att provocera. Jag blir inte särskilt provocerad, och har aldrig raderat en enda kommentar. Men det tar ju energi från det bloggande jag vill göra.
Hittills har jag aldrig fått några riktigt fula kommentarer, sådana som jag läst i en del andras bloggar, företrädelsevis otäckt homofoba kommentarer. De kommentarer jag får är nästan gulliga i sin övertydliga ambition att vara elaka.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Jag har heller aldrig raderat ngn kommentar. Och då har jag ändå fått ett par riktigt elaka av en puckad typ som av ngn anledning bestämt sig för att störa sig på mig.
Jag känner som du att det kräver tid och ork av en som man hellre vill lägga på annat, så sist jag fick en kommentar förklarade jag rätt och slätt att hon gärna fick fortsätta att kommentera, men att jag i fortsättningen inte kommer ödsla min tid på att läsa det hon skriver... sedan dess har jag inte hört av puckot igen, tack och lov!
Vet inte vad jag ville säga med detta, det var bara min syn på saken!
klart du blir provocerad, annars hade du inte kommenterat detta.
helt klart bättre "effekt" hade varit att ignorera.
Men det är ju så små människor. Så ynkliga att de måste hitta någons blogg att kommentera för att få utlopp för sin småsinthet och sin dumhet.
Du kan ju bara, i din storsinthet, bjuda dem på det. Lite som att säga "En fluga är rätt äcklig, men den kan inte hjälpa det, men den äter ju bajs, så den behövs väl..." eller nåt.
Isidor - Ha ha, japp bajsätande flugor var en bra liknelse! Och små människor, det är väl bara förnamnet... lika bra att låta dem hållas men ignorera tror jag.
Bra att du tar det så. Jag är alldeles för lättstött för att kunna ha en blogg där alla kan läsa och kommentera. Jag hejjar på dig och din rätt att uttrycka dig precis som du vill i din egen blogg. KRAM HB
återigen en mogen upper class(fördom) comment från kattpappan himself.
man rodnar ju av stolthet över språkvalet.
Äsch, ta inte bort kommentarerna, det var bara kul att läsa när jag kom hem från semestern! (Förstå mig rätt nu, det var kul att försöka spåra vad som lett fram till detta inlägg och förska klura på vemsom tyckt vad)
Det där är något som händer rätt ofta när människor kommunicerar, kanske ännu mer när det sker i skrift, att man bara tar till sig delar av det man vill säga.
Jag läser ju ditt hunden-efter-håren-inlägg som att du vill berätta om när en fördom kom på skam. Och jag tycker att det är lite modigt av dig att blotta dina fördomar så här. Och din poäng är viktig.
De som blivit provocerade har liksom fastnat för själva fördomen (och visst är det hemskt att man får en massa idéer om folk bara beroende på deras klädsel), och helt missat att det du säger att "Vad dumt att jag tänkte så här."
Hursomhelst var det skojsigt att försöka följa med i svängarna. Mänsklig kommunikation är knepigt!
Själv sticker jag ju sällan ut hakan som du gör. Kanske ska börja...
KRAM!
Jag raderar allt som bara är skrivet för att bara provocera. Så länge det har med det jag skriver att göra kommer det såklart med, även om det skulle vara kritiskt men om det bara är anonymt skitsnack och elakheter om ingenting, om mig eller de mina, homosexuella eller judarna (jovisst, såna har jag fått ett par av) så åker de fetbort utan betänkligheter. Dessa ska bara gömmas i gyttjan anser jag.
Håller helt med dig finnjonna, den typen av kommentarer ska såklart bort.
Eller, anonym, som vi i överklassen, som talar svenska, säger:
Överklass.
Notera även hur fint Anonym lyfter fram det faktum att "Små Människor" underförstått är det samma som människor ur Underklassen. De bär för övrigt alla Arbetskläder.
De åker tunnelbana till jobbet och äter inte på restauranger på lunchen utan ur sina små proletärlådor.
och som vanligt när kattpappan(schysst nick by the way!) går in och ska hjälpa får han noll respons från de sk anonyma.
kanske dax att låta morsan fixa sina egna battles?
en annan pappa.
Skicka en kommentar