Det talas mycket om att man som väntande förälder ska få boainstinkter.
Alla verkar frossa i babykläder, spjälsängar och ägna många, många timmar åt att diskutera barnvagnens färg. Dessutom sätts nya köksluckor upp, badrum rivs ut och hela huset möbleras om.
Själv verkar jag bli tvärtom. Minimalism blir en dygd, och jag skryter om hur lite vi köpte till Lillkatten, och hur ännu mindre vi tänker köpa till hans syskon. Och bara tanken på att fixa till något i huset ger mig rysningar, jag vill inte bo i byggdamm när den här bebisen kommer.
Men nu har jag förstått hur jag fungerar. Jag vill boa hela världen. För mig räcker inte ett fint hem, jag vill att hela jordklotet ska vara städat och fint tills mitt barn kommer. För om jag i vanliga fall är ganska miljömedveten har jag nu fått miljöpanikångest, och allt jag kan tänka på är hur jag ska kunna påverka och förhindra att jorden går under under min livstid, för just nu känns den inte långt borta, undergången. Och jag tycker inte att någon fattar, eller verkar beredd att göra minsta uppoffring, och det gör mig rasande.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Det är väl en ypperlig boainstinkt!
Hälsn. miljöpartisten
Jag blir helt full i skratt av ditt inlägg :). Inte för att du inte har rätt för det har du, men det är verkligen en grandios boarinstinkt (vårt badrumsbyggande ter sig oerhört futtigt i jämförelse och väldigt mycket enklare att genomföra).
Fast vi kan också skryta med att vi inte handlat något till den nya bebisen. Vi har ju inte ens en barnstol ännu som ni vet...:)
Jag fattar, och jag lyssnar. Du är faktiskt min miljöguru, så en person har du nått ut till i alla fall. Misströsta inte. Men jag håller med dig om att ibland verkar det gå väldigt trögt framåt med miljömedvetenheten, och jag tror också att det krävs krafttag nu för att saker och ting inte ska gå väldigt illa i en snar framtid.
/Den cyklande lundatjejen.
Just den där sista raden är så viktig, det är om att så få är beredda till uppoffringar. Det borde talas mycket mer om det.
Jag insåg något vid miljötestet du hade länkat tidigare. Nämligen att JAG var en halv medelsvensson. Utan att tänka på det, utan att anpassa något. Stolt? Nope. Förvånad och lite beklämd. För hur bär DE sig åt, medelsvensson?? Hur lyckas de komma så högt?
Jag antar att det är att jag inte har någon bil som drar ned mitt resultat. För flygandet har varit lite överdrivet det senaste året. Förutom fertilitetsresor har det dessutom varit flera helt absurda inrikesflygningar. Försökt kompensera genom att köpa utsläppsrätter, men inte f-n räcker det EGENTLIGEN. Egentligen borde det göras billigare att resa med miljövänliga alternativ (droppen är när SJ vill ha 1300kr för en enkelbiljett hem, och Sterling vill ha 200kr för samma resa, jag har helt enkelt inte råd att åka tåg till det priset...)
Men sanningen ligger nog i uppoffringen. Om jag "offrar" mig lite, kan jag få ett resultat som landar på "ekologiskt hållbart". Och om alla var där skulle ju utvecklingen vara betydligt mer lovande
Skicka en kommentar