Det kan hända att jag kommer att radera kommentarer jag inte vill ha.
Det här är min blogg.
Jag bestämmer vad som ska stå i den, och det står alla fritt att läsa, men inte alla fritt att skriva vad de vill.
Jag ställer gärna upp som uppretningsobjekt. Jag är jag, och det är inte mer med det.
Men just nu, när jag kommit hem från veterinären utan min katt. Just nu orkar jag inte riktigt försvara mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Jätteledsen för din skull, förstår att du känner dig låg.
Får lite dåligt samvete när jag läser min egen hurtiga kommentar med många smileys, var lite oeftertänksam.
Förstår om du känner dig sårad och det är verkligen inte något roande över att bli svartmålad.
Personligen skulle jag dock gärna få lite kritik också, även om jag kan medge att jag kan ha svårt att ta in det. Men då får det gärna vara konstruktivt och - framförallt - undertecknat med något annat än "anonym".
Många kramar mitt i din kisse-sorg.
Beklagar verkligen. Jag är säker på att katten hade ett fantastiskt liv, och du kommer självklart alltid att ha henne med dig. Jag tänker ofta på min barndomskatt, som gick bort för 15 år sedan.
Strunta i kommentaren, det var bland det löjligaste jag har läst. Är det något som är självgott så är det väl alla icke-reflekterande jag-är-en-helt-vanlig-kärnfamiljsförälder-och-titta-vad-lyckad-jag-är-bloggar som finns därute.
/PJ (som bara kommenterat här en gång tidigare)
jättejättejättemycket kram.
Kram igen...
Ingen som känner dig kan kalla dig självgod och eller särskilt präktig!
Det är uppenbarligen skrivet av en ganska liten liten människa, för det måste man vara om man kan uppföra sig så.... Så även om hon kunde rabbla en massa "bra" saker om sig själv så verkar hon sakna det allra viktigaste (och något som du besitter en mycket stor mängd av)- hyfs!!!
Aslan är också ledsen idag och hälsar till er alla! Och behöver du krama nån som i alla fall liknar din kisse så får du komma upp...
/AF
Trist med anonyma korkade kommentarer, förstår helt om du tänker ta bort dem istället för att svara i fortsättningen.
Vad sorgligt med katten, men bra att ni inte låter henne lida i onödan. Det är ett stort och läskigt beslut, men något man tyvärr måste göra när man har husdjur. Jag har gjort liknande resa och åkt hem med tom kattbur, storgrät även om jag visste att det var det enda möjliga.
Kram!
Hej KM. Jag har tagit bort både hundar, katter och hästar under mina år som djurägare. Jag vet vilken fruktansvärd sorg och saknad det innebär. Det är ett stort ansvar att ha djur och i det ansvaret ingår också djurets avslut. Även fast det är ett vidrigt och extremt svårt beslut som du nu har tagit. Jag har inte läst de omtalade kommentarerna men jag tänker på dig idag - i din stora sorg. Stor varm kram. Erica.
Jag tänker också på dig, Kattmamma. Tänker på hur extra modig du var som lät kisse få sina sista fina dagar och sluta när det behövdes. Svårt och överjävligt tungt är det.
Anonyma kommentarer har jag också fått. Spåntrattar!
KRAM
Förstår inte varför du klagar på anonymiteten? Alla är väl anonyma, bara det att vissa använder ett nick och andra inte orkar göra sig besväret? Ingen sätter ju direkt ut sitt riktiga namn och adress.
/Helena (som jag faktist heter)
Skicka en kommentar