måndag, augusti 20, 2007

Sova i egen säng

Lillkatten har blivit stor och rörlig, framförallt Kattpappan blir störd när han sparkar i sömnen, så inatt försökte vi låta honom sova i spjälsängen placerad bredvid vår säng.

Lillkatten sov bra i sin egen säng och någon gång vid ett-tiden så vaknade han och ville amma, så jag lyfta upp honom till mig och så långt var allt fortfarande som det skulle.

Men när jag skulle lägga tillbaka honom höll jag på att knäcka ryggen, och jag var dessutom tvungen att liksom kasta honom på plats. Så klart vaknade han av den omilda behandlingen och kunde sedan inte somna om. Det kunde inte jag heller med min återigen onda rygg.

Hur sjutton är det tänkt att man ska administrera i- och urlyftandet? Överallt kan man ju läsa rådet att ha barnet i spjälsängen nära föräldrarna säng, och att det också är att samsova.

Vi har inte tagit bort ena sidan på spjälsängen, vilket vi skulle kunna göra (med en såg). För då skulle den rörliga lilla bebisen hamna i skarven som ofrånkomligen bildas mellan sängarna. Det där fattar jag inte heller hur det är tänkt att gå till.

9 kommentarer:

Anna sa...

En grej är ju att inte ta bort hela långsidan utan typ såga den så det finns en liten kant kvar, fast då kan man ju inte använda sängen sen när de blir lite äldre och börjar ställa sig upp, inte kul om de ramlar på den kanten.

Kattmamman (a.k.a. Bridz) sa...

Men hålet måste ju vara tillräckligt stort för att få in och ut honom ur det antar jag? Och i så fall är det ju tillräckligt stort för att han ska kunna ramla ut också?

Vi har IKEAS billigaste säng, så vi kan faktiskt tänka oss att såga sönder den och sedan köpa en ny och elda upp den gamla.

Anonym sa...

Har exakt samma problem. Vi har så trångt så jag knäcker ryggen om jag ska ha spjälisen bredvid vår. Syrran gjorde så att hon bodde med bebisen på en madrass på golvet i bebisens rum hur länge som helst. Inte så bra för samlivet förstås. Men tryggt för bebis.
Man kan ju ställa in en vanlig säng i stället, mellan er säng och väggen. Så kryper du över till Bebin i stället för han till dig, och pappan kan sova ostört eller tvärtom.

Linda sa...

Det är nog inte tänkt alls för det går inte. Det funkar när bebisen är liten och lätt men inte senare när de börjar bli tyngre.

Det du kan göra är att ställa sängen så långt ifrån sängen att du kan sätta ner fötterna och lägga ner honom.

Jag har precis flyttat Linus säng så den inte står precis brevid våran och så får han sova i den, om han vaknar och är orolig så tar jag över honom i vår säng.

Anonym sa...

Vi har praktiserat samsovning med våra barn och jag hade samma problem som du när vi använde spjälsäng. Vi löste det genom att helt sonika skruva bort benen på vår säng och köpa en 90 madrass liknande våran i höjd och komfort på IKEA. Det blev en enda superbred säng med plats för alla som trängs och puttas och funkar tills barnet/föräldrarna är mogna för utflyttning till annat rum. Det har funkat jättebra. Är man super-estet kanske inte tanken är så tilltalande men jag försöker intala mig att det ser lite Japan-inspirerat ut med sängar på golvet! Sedan är kruxet att det inte får plats med så mycket annat. Men för oss är det bara sovrum, inte arbetsrum eller annat också.

MvH/Stockholmstjejen

Anonym sa...

Vi tänkte skruva fast bebisens säng i vår, så att den inte kan glida iväg. Annars tror jag det är väldigt svårt att få den att stå still utan att det bli en glipa. Och sen ha ena sidan bortmonterad så det är lätt att komma åt bebis. Men bebis är ju inte ens ute än, så vi får väl se hur det blir när verkligheten tränger sig på....

/AF

Patricia sa...

Har funderat över samma nu då vi ska sänka sängen till den lägre nivån... hur ska ma få i henne på ett behagligt sätt, utan att knäcka ryggen själv???

Ida sa...

Jag har lyft, ställt mig på knä i sängen eller ställt ner fötterna på golvet. Lite bängligt men för mig nödvändigt då min son inte kunde sova om det inte skakade (och hans säng med tassar var lättare att skaka än våran). Sen när vi upptäckte mjölkallergin och han började sova betydligt bättre så hade han slutat amma nattetid så då togs han aldrig över till våran säng. Då stoppade jag bara in en arm mellan spjälorna till honom när han gnydde på natten eller behövde nappen.

Men om du vill ha honom i sängen kan du inte surra fast hans spjälsäng i eran säng så den utgör ett falla-ur-sängen skydd och så lyfter du bara ur honom när han ska amma och sen får han ligga kvar mellan dig och spjälsängen. Då är ju sambon fredad och kan sova gott.

Anonym sa...

Det finns spjälsängar som har funktionen att sänka gaveln lite samtidigt som sängbotten är i mittenläget, så blir det bara en låg kant att fösa över barnet efter matning....men jag har totalglömt vilket märke det e och vad sängen heter

Mia