Det ligger ett litet embryo, eller snarare början till ett embryo, i en frys på Huddinge sjukhus. Det lilla embryot kommer förmodligen aldrig att få en chans att försöka fästa och börja leva. Huddinge är ett universitetssjukhus, och vi skrev på papper om att vi tillåter överblivna embryon att gå till forskning, och jag hoppas verkligen att det här lilla embryot får göra någon nytta.
När vi gjorde IVF:en som blev till Lillkatten fanns det två fyrcelliga embryon av superkvalitet, det ena stoppades in i min livmoder och det andra lades i frysen.
Vad var det som gjorde att det just var Lillkatten vi fick tillbaka? Jag tror inte på förutbestämda öden utan tror därför att det bara var slumpen som valde, och därför svindlar tanken ibland. Tänk om det varit Lillkatten som frysts in, och så skulle vi aldrig fått träffa den fantastiska person som är han.
Jag är inte sentimental, och jag anser inte att det är ett litet liv som går till spillo, men det är ändå början på någonting som vi aldrig får se slutet på.
Jag hoppas verkligen att det forskas på embryot och att det inte åker i soptunnan direkt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Tanken svindlar! Jag ÄR sentimental. Hinner ni inte ta det embryot sen...om 3 år...jag har noll koll på sådant här. Lycka till med allt och förlåt om min kommentar är så korkad så du ryser :-) Kram/januarimamman Eirene
Förstår hur du tänker. Jag funderar över vem som valde det lilla som skulle bli Prinsen. Tänk att vara handplockad så där...Magiskt, tycker jag.
kram!
Anna-Bell
Hejsan hoppsan..
Springer runt lite överallt på nätet, så jag tänkte ... Varför inte titta in här med....
Det verkar vara en sån tanke man kan fstna på ... o bli lite smått tokig av ju mera man tänker på det....
Inte vet jag ... men att leva här o nu är väl ganska så bra ... å du har ju den lille katten.. :-)
Ha det så gott!
Kramisar / mu-mamman!
eirene: Din kommentar är inte ett dugg korkad!!! Men svaret är att embryon bara fåt ligga i frysen i fem år, och två år har redan gått. Så det verkar inte troligt att vi skulle hinna med att försöka få tillbaka ytterligare ett embryo inom tre års tid. Desutom verkar det som att jag nu kan bli gravid på egen hand, och då låter jag helst bli att knapra hormoner och ligga med benen i vädret hos en läkare, så vill vi ha fler barn någon gång i framtiden försöker vi nog göra dem på samma sätt som alla andra.
Och jag tror ju på att det finns en mening med allt. Så jag är ganska övertygad om att det finns en mening med att lillkatten kom till just er :)
Skicka en kommentar