När min egen sömn äntligen börjar fungera gör inte Minis det. Han vill helst vara vaken och bli underhållen hela nätterna.
Snart går vi på knäna i den här familjen.
Hur länge klarar man sig utan sömn egentligen?
Och när brukar det vända, och bebisar fatta att på nätterna sover man, och på dagarna tankar man kärlek?
Jag visste det här innan jag själv fastnade i sömnbriststöcknet. Men nu känns det som vi varit här oändligt länge, och kommer att stanna kvar här oändligt länge till.
Älskade, älskade barn, det är tur att de är världens finaste, för annars skulle jag lägga mig ner och gråta.
söndag, december 28, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
kan ni ta Minis varannan natt? sover Lillkatten?kan han kanske sova hos mormor 2 nätter och så sover ni varsin natt?
jag lider med dig, har varit i samma träsk med sömnbrist länge, och du som jag vet att det vänder, även om dína grund-sömn problem finns kvar. Har själv sömnproblem sedan mååånga år och barnens bebisperioder gjorde inte saken bättre tyvärr. Följt din blogg länge och jag vet att för något år sedan pratade du om kbt- provade du det ? (för framtida behov alltså) Detta är det enda som funkat för mej i det långa loppet. Det är inte för alla men just för mej var det kanon, har inte världens bästa sömn men betyldigt bättre. Å andra sidan så är det ingen akutlösning.
Lycka till o föregåendes förslag om att dela är inte dum.
Jag har en liten på 6 veckor här hemma...nu börjar han förstå att det är natt! På dagarna spelas det musik, tjoas och vi smyger aldrig när han sover. På natten är det mörkt och tyst...! Så jobba på buller o bång!!! Snart får du sova...lovar!!! Svart kaffe är mums!!! Linda (med tre små)
Jag har hört att det tar ungefär två månader innan bebisen förstår att den lever utanför livmodern. Det var ungefär vid den tiden som sömntiderna med Signe blev bättre. Hoppas att det blir så för er också. För att leva utan sömn funkar inte längden. Det är ju inte för inte som sömnbrist är en tortyrmetod...
Idag frågade jag på bvc...vid tre månader börjar de få lite fason på sömnen...sov när liten gör det!! Tänk att det handlar om en liiiten tid bara...! Försök att njuta av det ljuvliga...vi går alla runt som dej!!=) Lite blågrönlila under ögonen och med släääpande steg...men med ett stort fåånigt leende!!
Skicka en kommentar