När jag skriver att jag kanske inte borde plugga, att jag kanske inte är frisk. Då får jag alltid kommentarer om att det inte alls är så, jag är inte alls sjuk och jag ska bara låta bli att ha så höga krav på mig själv.
Men jag tänker nog framhärda i att något visst är fel.
För är allt som det ska när kroppen kastar sig in i så starka stressreaktioner att det är omöjligt att somna trots att jag är dödstrött, då undrar jag hur det är när något är fel?
Jag är faktiskt inte så säker på att jag klarar av att plugga. För jag blir sjuk av det.
Det hjälper inte att säga åt mig att jag ska sänka mina krav. Jag vet ju logiskt att världen inte går under, jag vet till och med att ingenting kommer att inträffa ifall jag missar en tenta eller missförstår en laboration. Jag får bara gör om den senare, och så är det inget mer med det.
Jag har ingen föreställning om att världen snurrar runt mig, och jag tror inte att jag skulle bli en sämre mamma ifall jag inte gjorde bra ifrån mig i skolan.
Jag vet att jag är en bra mamma, en bra fru, en ganska bra kompis. Jag vet att jag är bra på att laga mat, duktig med djur, har lätt för att prata med människor, är duktig på att organisera saker o.s.v. o.s.v
Men jag är kanske inte bra på att plugga. Jag trodde att jag kunde det. Men eftersom jag stressar upp mig så mycket så kanske jag inte kan det?
Så då är frågan. Vad ska jag göra istället?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Hm, det är svårt att kommentera detta utan att låta som en besserwisser och att oavsiktligt trampa dig på tårna. Men jag ska göra ett försök.
Jag håller med en tidigare kommentar om att inte vara så rädd för sömntabletter. Visst, man utvecklar snabbt ett beroende, men det går att bryta. Det viktiga är att få ordning på sovandet. Och det tar tid, längre tid än du har gett det.
Jag åt tabletter i nästan fem månader förra året och trodde aldrig jag skulle kunna lägga av. Men nu är det ett år sedan jag tog en tablett. Det går, tro mig. Det var inte ens särskilt svårt.
Kanske behöver du testa lite olika preparat. Den första jag provade, Imovan, gav mig för mycket baksmälla. Stilnoct funkade bättre. Alla reagerar ju olika så man måste prova sig fram. I samråd med en vettig läkare, jag förstod det som att den du träffade inte var särskilt bra. Försök hitta en annan.
Och ärligt talat (tåtrampsvarning!) jag tycker att du verkar ha kommit till ett läge där det är dags att sluta amma. Lillkatten är i en ålder då många hade slutat ändå, och du har väldigt goda skäl att sluta för att kunna medicinera dig frisk.
Jag tror inte att din situation beror så mycket på stress eller att det är fel för dig att plugga. Den beror på sömnbrist. Du har hamnat i en ond cirkel som är för jäkla svår att ta sig ur utan hjälp.
Jag känner dig inte i verkligheten, så jag sticker ut hakan nu med mitt tyckande, men jag känner igen mycket av mig själv i din situation.
Mejla mig om du vill!
Tack för dina kommentarer och tankar.
Jag tycker att du verkar vara en väldigt klok person, så jag värderar det du skriver högt. Och jag känner mig inte alls trampad på tårna.
Jag vill hemskt gärna kunna fortsätta amma. Och jag vill hemskt ogärna äta sömntabletter.
Att inte vilja äta sömntabletter är starkare än att vilja amma till och med.
Så därför vill jag ge det här med KBT en ordentlig chans.
För tänk om det fungerar och jag kan både fortsätta nattamma och dessutom sova på nätterna. Det får jag aldrig veta om jag inte försöker ordentligt.
Nästa steg är att sluta med nattamning.
Och steget efter det är att gå på riktigt KBT, alltså inte bara nätbaserad.
Först därefter kan jag tänka mig att prova sömntabletter. Och då ska det vara en riktig variant, så då får jag sluta amma helt. Men har jag inte provat alla varianter innan så kommer jag inte att klara av det.
Söka jobb.....finns det ngt jobb du kan få med den utbildning du redan har???, kanske måste du göra ngt annat och blåsa ur pluggandet ett tag. Ett halvtidsjobb av ngt slag, det borde generera ungefär samma månads"lön" som studielånet.
KBT tror jag inte funkar om det är pluggandet som är boven i grund o botten
Ulla
Jag håller med dig om att din kropp faktiskt signalerar att något är fel. Det kanske är bra för dig med ett studieuppehåll till lillkatten är lite större och du får ordning på din sömn.
Jag är själv totalt anti tabletter i parti och minut, MEN..
I ditt läge skulle jag noga överväga beslutet att inte äta sömntabletter. Jag håller med Helga om att du behöver bryta ditt mönster, och KBT i kombination med somna in tabletter som både Imovane och stillinoct är. En riktig sömntablett sitter kvar i kroppen längre än ovanstående preparat.
Lycka till med din sömn och hoppas det kommer lösa sig.
Hälsningar Mariamamman
Skicka en kommentar