Ett biologiskt faktum att homoäktenskap är fel?

Dagens debattartikel i DN är bland det dummaste jag läst. Jag såg att massvis med bloggare redan kommenterat, men jag har inte läst vad någon annan skriver utan här kommer mina kommentarer.

Artikeln heter "Ett biologiskt faktum att homoäktenskap är fel"

Ska lagar stiftas för att tillgodose vuxnas intressen och krav, eller för att skydda barnets (den svagaste partens) intressen och rättigheter? ........
.......äktenskapet "inte bara är ett kontraktsmässigt erkännande av kärleken mellan två personer. Det är ett förpliktigande ramverk av rättigheter och skyldigheter som är utformat för att kunna ta emot ett barn och ge det en harmonisk uppväxt".
Här säger man alltså att olikkönade par alltid är bättre föräldrar än samkönade. Undrar om det även gäller i de fall där pappan slår mamman, eller där båda de olikkönade föräldrarna är narkomaner?

att äktenskapet i grunden är en institution som syftar till reproduktion. Därmed måste följaktligen äktenskapet avse en relation mellan två personer av olika kön - detta som ett biologiskt faktum samt som en förpliktelse för både mamman och pappan.
Undrar om mitt äktenskap borde ogiltigförklaras? Jag kan ju inte reproducera mig.

Även om inte alla äktenskap leder till att barn föds, avvisar den franska utredningen argumentet att homosexuella par, genom till exempel assisterad befruktning, kan bidra till reproduktionen. Man konstaterar det uppenbara faktum att i en samkönad relation måste ytterligare en person, en tredje part, en person av annat kön, alltid vara inblandad.
Även jag och min man måste ha en tredje part inblandade (en läkare) för att reproducera oss.

Så länge äktenskapsbegreppet förblir i sin nuvarande form innebär det också, enligt den franska utredningen, att faderskapspresumtionen kan bevaras och att äktenskapet därmed kan sammanlänka föräldraskapets tre dimensioner: den biologiska, den juridiska och den sociala.
Återigen, är ett olikkönat föräldrarpar alltid det bästa för barnet? Det finns tusentals par som är gifta och är av olika kön som inte klarar av den sociala delen i barnuppfostran. Enligt mig borde alla barn få växa upp med vuxna människor i sin närhet som älskar dem och som har förmåga att ta hand om och uppfostra barnen. Om de vuxna sedan lever ensamma eller tre personer av samma kön tillsammans är helt oviktigt i sammanhanget.

Det faktum att äktenskapet syftar till att säkerställa att livet förs vidare till nya generationer rättfärdigar också att det är förbehållet par som kan bidra till denna reproduktion.
Gör det? I så fall borde alla äktenskap där det av olika skäl aldrig blir några barn också förbjudas.

En könsneutral äktenskapslag i Sverige skulle också kunna öka främlingskapet inför vårt samhälle bland många nyanlända medborgare. Kulturella och religiösa motsättningar av långvarig art kan komma att polariseras i vårt land om inte äktenskapsfrågan hanteras med varsamhet och försiktighet. Aspekten att integrationen skulle försvåras måste tas på fullaste allvar.
Annars brukar man skrika väldigt högt om att de som kommer hit ska integreras i Sverige och följa svenska lagar och traditioner. Inte tar man hänsym till andra kulturer när man stiftar lagar om könsstympning av flickor. Varför ska man helt plötsligt ta efter förtryckarskulturers diskrininering här i Sverige?